Se människan

En liten fortsättning på förra texten om att inte tappa blicken för individen och hens behov mitt i allt teamfokus.

Det finns ett etos inbäddat här, som är lite större än det enkla jobba-så-här-och-få-smidigare-arbetssätt. Det handlar i grunden om vilken syn på människan man väljer att ha.

Toyotas ledord om att respektera människan har både buddhistiska och konfucianska rötter. Innan teknikerna inom lean uppfanns hade redan Toyotas grundare Sakichi Toyoda utifrån sin livshållning formulerat människovänliga ledord för att stärka både grupp och individ. Taichi Ohno skriver i sin bok "Workplace Management" om hur den konfucianska synen på både ärlighet och människan som en varelse med stor potential inspirerade till tänkandet runt ständig förbättring.

Samma tankegångar återfinns i de flesta livsfilosofier, religioner, och ideologier. Både kristendom, judendom, och islam lyfter fram ledarideal och affärsideal som pekar bort ifrån ett hänsynslöst utnyttjande. Detsamma gäller mycket av sekulär moralfilosofi. Överallt har man uppfattat att det är alldeles för lätt att se människor som verktyg åt någonting annat, och landat i att den hållbara vägen är att se människor som varelser med behov som det finns ett värde i att tillgodose.

Man kan här fastna i synen på mänskligt samspel som en ändlös konflikt om ändliga resurser. En strid om vilka människor som ska få sina behov mötta och vilka som inte ska få det. Men man kan också välja att se det som att det är möjligt att skapa värdeflöden som alla inblandade tjänar på. Kundens och den anställdes intresse behöver inte vara motstridiga. Båda två tjänar troligen på att bägge får sina behov tillgodosedda.

Därför fastnar inte lean i en värdeanalys som utgår från enbart kundens behov, utan man tillämpar principen om att respektera alla människor i flödet. Annars blir det inget harmoniskt flöde, och oharmoniska flöden genererar mängder med spill. Därför är det viktigt att teamet mår bra i agila metoder. Därför har Management 3.0 och agil HR arbetsglädjen och medarbetarnöjdheten i fokus.

Det går att skapa värdeflöden som alla inblandade människor mår bra av. Vi måste inte skilja mellan folk och folk när det gäller att se till mänskliga behov. Självklart kommer vi alltid att behöva kompromissa, men själva utgångspunkten att försöka se till vad alla behöver driver innovation och värde. Att ta hänsyn till människor är i längden mer lönsamt än att inte göra det.

Men det handlar som sagt om ett val. Att man till att börja med väljer att se alla människor som varelser med behov som är värda att ta hänsyn till.