När nu fler och fler verksamheter försöker bli mer agila, även i de delar som inte kan räknas som direkt IT-relaterade, så ser jag mindre bra försök att tillämpa de agila systemutvecklingsmetoderna i sammanhang där de aldrig varit avsedda att vara. Ta sprinten i ramverket Scrum till exempel, den där bubblan på ett par veckor då vi låser kravbilden och försöker skapa ett litet stycke driftsättningsbar kundnytta. Storleken på den tidsbubblan, rytmen, beror på att det handlar om just systemutveckling. Andra verksamheter behöver ha andra rytmer, och i många fall parallella rytmer. Så då blir Scrum inte det bästa att köra. Där någonstans tänker en del att det där med agilitet, det var inte för dem.
Problemet uppstår när man inte tar med sig värdena och grundprincipen in i den nya verksamheten. Termen "agil" uppstod 2001, i ett manifest med fyra värden och tolv principer. Inte i en metodkatalog. Metoder är en samling strategier, taktiker, och praktiker. De måste konstant och kontinuerligt förändras efter omständigheterna. Värden och principer ändras däremot inte. Så vi behöver fokusera på dem, när vi försöker uppnå agilitet.
Allt handlar om omsättningshastighet på tankar, idéer, och förståelse. Alla arbeten är egentligen kunskaps- eller förståelsearbeten, därför måste vi fokusera på hur förståelse uppstår och ökar, nämligen genom människors goda samspel med varandra. Det är viktigare än några specifika metoder, processer, dokumentmallar, eller andra verktyg.
Det viktiga är att samspel levererar värde och möter allas behov. I grundutförandet beskrev manifestet enbart kundnytta i form av fungerande mjukvara, men agilister jobbar inte enbart med mjukvara och man kan inte skapa ett bra värde åt kunden om man inte möter alla andra människors behov också (inklusive sina egna).
Vi kan inte ha ett vettigt samspel om vi håller fast vid strikta gränser. Värde skapas kors och tvärs, och gränserna kommer bara att sinka oss och minska förståelsen. Bra och tät samverkan med kunden är viktigare än avtal som reglerar vad som händer när vi redan misslyckats. Vi arbetar gränsöverskridande.
Allt detta ger oss förmågan att ändra oss i takt med att vi förstår mer, och vi behöver inte vara låsta vid långa planer. Vi blir lättrörliga (dvs agila).
Ja, metoder, processer, dokument, verktyg, avtal, gränser, och planer är viktiga. Men samspel, förståelse, värde, gränsöverskridande, och lättrörlighet är viktigast. Det är dessa insikter som ett agilt förhållningssätt bygger på, och som vi måste behålla oavsett vilka sammanhang vi försöker få att bli mer smidiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar