Jag skrev om digitaliseringen och myndigheterna i inlägget "Samtiden och framtiden", om lite förändringar som krävs för att man ska få det att funka. En punkt jag tog upp var behovet av att riva murarna mellan "verksamhet" och "IT". Det är en konstlad och lite obegriplig uppdelning som kostar enorma belopp genom att det inför hinder för effektivt samarbete.
Jag har skrivit om det förut. Här i "Vi bygger broar" om hur projekttänkande och tron att trög IT utveckling beror på trög IT-avdelning döljer att det är fråga om ett gemensamt flöde. Här i "Ett anspråkslöst förslag" om några konkreta sätt för att eliminera beställar/utförartänkandet och samarbeta ihop.
Jag har börjat använda den här definitionen när jag ombeds berätta om kärnan i smidiga arbetsmetoder: "Svärmning runt gemensamma synliggjorda värdeflöden". Vad ett värdeflöde är berättade jag om inlägget "Värdeflödesperspektivet".
Flera organisationer jag arbetat i har vittnat om hur arbetet löpt smidigare så snart allvarliga incidenter inträffat. När vi tillsammans analyserat vad som då har hänt ser vi att alla allvarliga incidenter har synliggjort att ett viktigt mänskligt behov är i fara. Plötsligt har alla förstått vad som är viktigt på riktigt och kunnat samarbeta runt det.
Det är precis den mekanism vi vill åt, fast inom trygga ramar. Och nyckeln är att man slår fast precis vilka behoven är. Inte på ett fint och högtravande sätt som ändå inte kan uppfyllas, utan på ett metodiskt och realistiskt sätt. Som inbegriper att när vi säger vilka behov som är viktiga så har vi också berättat om vilka behov som är mindre viktiga. Att kunna göra saker är att kunna välja bort allt som inte ska göras.
Om vi inte har bestämt oss för vilka behov vi tänker möta så vet vi inte hur vi ska skapa värde. Då kan vi inte synliggöra något gemensamt värdeflöde. Då blir vi fast på varsin sida om muren. Med en stor osäkerhet på om det vi gör skapar värde överhuvudtaget.
Och glöm inte bort att alla människor i hela värdeflödet också har mänskliga behov. Om inte de behoven möts kan inte de människorna samarbeta för att möta mänskliga behov hos dem som ska ta emot det skapade värdet.
Det är här som digitaliseringen börjar. Inte i blicken på vilka verktyg och internetuppkopplade saker som finns. Utan i blicken för vilka mänskliga behov vi tänker möta och vilka vi inte tänker möta. Utan förståelse för mänskliga behov har vi ingen förståelse för värdeskapande, och då kan vi inte heller samarbeta, särskilt inte om något så komplext som digital teknik i människans tjänst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar