onsdag 29 juni 2016

Förändring först!

Jag skriver en bloggserie om digitalisering. Men jag har ännu inte nämnt några digitala verktyg. Inte snackat om appar eller robotar eller små uppkopplade tingestar eller om att köpa AI på kran från Google eller IBM. Utan bara satt fingret på strukturella och systemiska hinder som är vanliga i dagens organisationer. Varför?

Därför: det är ett misstag att tro att digitalisering handlar om att förse dagens värdeflöden, med alla sina inbyggda motsättningar och konflikter och brist på gemensamt nyttofokus, med lite smidigare verktyg. Tänk på trafiksituationen i en trafikplats med massa på- och avfarter och knöliga filbyten. Tänk på den en fredagseftermiddag där halva gänget längtar hem från jobbet och andra halvan försöker köra ut till landet. Så ser ett mycket stort antal av dagens organisationer ut. Allt står i princip still, när systemet inte förmår härbärgera alla dessa olika goda viljor samtidigt. Löser man det problemet genom att alla bilar får snabbare motorer? Eller genom att bredda alla filer, samtidigt som man behåller komplexiteten i filbytena? Nej. Snarare blir situationen då värre.

På samma sätt löser man inte problem genom att låta problemens rotorsaker fortleva, fast nu i digitalt format. Det enda ett digitalt verktyg kan ge dig, när allt annat är lika, är lite större precision i mätetalen. Du får med några fler decimalers noggrannhet reda på exakt hur försenad leveransen kommer att bli, men förseningens rotorsaker blir inte lösta. Inte heller ökar du chansen att leveransen fungerar och faller kunden på läppen, att den verkligen löser ett mänskligt behov som kunden har.

Allt annat kan inte vara lika. Digitalisera handlar inte om en ny app påklistrat på en gammal snårig verklighet. Att använda uppkopplade adressetiketter i logistikkedjan är värdelöst om ni inte samtidigt omdefinierar vad en logistikkedja är. Att via avancerat mätdata få total överblick över hela flödet är värdelöst om den informationen samlas i en mittpunkt där centraliserat beslutsfattande ska ske lika byråkratiskt som tidigare, istället för att låta folket på golvet använda datat till att få förmåga att fatta vettiga självständiga beslut i stunden. Det är förändringsarbetet som är din huvuduppgift som ledare, inte att fatta beslut om att datorisera det som inte riktigt fungerar.

"Inget är så värdelöst som att effektivisera det som inte ska göras alls!" sa Peter Drucker redan på 50-talet. Och tidiga förändringsledare som Toytas Taiichi Ohno och William Deming var långt in på 80-talet oerhört skeptiska till datorer och robotar när de såg hur dessa användes istället för ett målmedvetet förbättringsarbete. Ohno misstrodde förmedlad information, antingen den kom från auktoriteter eller rapportverktyg, utan insisterade på att gå ut på golvet och se efter vad som egentligen hände. Deming hade lärt sig systematiskt kvalitetsarbete i komplexa system på 20-talet och visste vad man kan göra även för hand med enkla mätdata, penna och papper samt lite statistiskt tänkande.

Bägge visste att man måste angripa problemen vid källan innan man ger sig på att automatisera. Teknik som däremot bara slätar över det som inte fungerar, sådan teknik kapslar snarare in problemen än löser dem.

Än idag är det en vanlig kravfångstteknik vid systemutveckling att man försöker emulera det framtida systemet med rollspel, penna och papper, innan man skriver ens en enda kodrad. Vi måste få ordning på den underliggande processen först, om digitaliseringen ska kunna ge oss värde. Väl där, kan uppkopplade tingestar, datoriserade informationsspridare, och appar i varje människas hand, göra underverk.

I nästa inlägg kommer jag därför att fokusera på en metod, ett samspelsmönster, för metodiskt förbättringsarbete. När ni nu vet syftet med ert värdeflöde så har förbättringen fått en riktning, ett mål. Nu kan ni gå vidare genom att tillämpa detta samspelsmönster på så många ställen och så många nivåer som möjligt. Metoden synliggör de strukturella och systemiska hinder ni har idag, och blir på så sätt en inspirationskälla till innovation och ett vettigt digitaliseringsarbete.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar