Ett litet inlägg, motiverat av att jag fick precis den här frågan på Twitter nu på morgonen.
Både "lean" och "agilt" är hiskeligt breda termer, såpass breda att de nästan kan syfta på allt och ingenting. De förklarar alltså egentligen inget, men de uttrycker två aspekter av en önskan om hur samarbeten skulle kunna bli mer smidiga.
Skälet till varför man inte kan säga "Vi provade lean/agilt men det funkade inte", är att man inte har beskrivit vad det var man provade. Ständig förbättring? Självstyrande team? Kanbansystem? Tavelmöten? I synnerhet har man inte beskrivit vad man inte provade. Lean och agilt är samlingsnamn på ett antal konkreta tekniker, och det är naturligtvis de konkreta teknikerna man alls kan ha en uppfattning om. Det är ju de som ger positiva och negativa effekter, inte vad man kallar ansatsen som sådan.
Begreppet Lean lanserades 1986 och populariserades 1990 som samlingsnamn på de idéer och praktiker runt flödeseffektivitet och lagarbete som Toyota utvecklat under efterkrigstiden för att kunna kombinera effektivitet, hög kvalitet, och lönsamhet. Innan dess kallades ansatsen ibland för "Kaizen" (="förbättring"), eftersom alla leanmetoder innehåller processteg där man förbättrar själva processen. Ofta gick ansatsen helt enkelt under namnet "Toyota Production System".
Ansatsen fick namnet "lean" (="slank") eftersom det handlar om att hela tiden skala bort allt som inte är nödvändigt för värdeskapandet.
Agilt lanserades år 2001 som ett samlingsnamn på de idéer och praktiker runt systemutveckling som vuxit fram under 1990-talet bland de som engagerat sig i objektorienterad utveckling. Namnet fick det på grund av idealet att värdera förmågan att smidigt ändra sig högre än förmågan att följa en plan.
Skälet till att just den aspekten ses som så viktig har att göra med att varje systemutvecklingsansats börjar med så många okända faktorer att de faktiskt är omöjliga att planera på förhand. Även nya insikter som visserligen bara ger små förändringar i kravbilden, kan få stora konsekvenser vad gäller i vilken ordning man bör göra saker, eller för vad som är enkelt respektive svårt osv. Bättre att smabbt kunna omplanera på ett strukturerat sätt, än att tvingas följa en plan som har blivit omkullsprungen av verkligheten.
Lean och agilt hänger ihop på många sätt. De konkreta tekniker som de sk "agila" metoderna innehåller har nästan samtliga hämtats mer eller mindre oförändrade från Toyotafabrikerna. Bägge ansatserna syftar till flödeseffektivitet, och det är precis det som teknikerna på olika sätt ger. Blir processen mer slimmad och effektiv (slankhet) så kommer den att möjliggöra snabbare förändringar (agilitet). Och omvänt: vill du öka agiliteten blir du tvungen att rensa bort onödigheterna.
Så det är verkligen smidiga ansatser från samma tankefamilj (dit också saker som Rightshifting, Beyond Budgeting, Lean UX, Management 3.0, Agile HR osv hör); de syftar på vad ett samarbete skulle kunna bli, de delar konkreta tekniker, men de kan inte förespråkas eller kritiseras som sådana. Det är endast de specifika teknikerna vi kan ha synpunkter på och erfarenheter av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar