(Det här är ett omtag på en bloggpost som av outgrundlig anledning försvann.) Nyss hemkommen från en serie utbildningsuppdrag hos olika svenska myndigheter runtomkring landet har jag huvudet fullt med tankar och behöver blogga av mig lite.
Efter att ha kört utbildningar i smidiga arbetssätt ett tag nu, oftast med IT-anknytning, har jag kommit att känna igen ett mönster:
När jag först berättar om tankarna bakom och hur jag med egna ögon sett smidiga metoder förvandla verksamheter till det bättre blir deltagarna nyfikna. När jag sedan går igenom teknikerna och folk förstår hur de hänger ihop blir de entusiastiska.
Men sedan, när pusselbitarna blivit en fullständig bild i hjärnan, börjar de jämföra bilden med nuläget. Då ser de plötsligt alla de strukturella hindren i organisationen, och de blir missmodiga.
Var inte det.
Det här fungerar nog bra, men det krävs att hela organisationen är med på det!
är en vanlig kommentar. Men sanningen är att hela organisationen aldrig kommer att vara med på det här lika mycket och på samma sätt. Insikterna och förändringarna kommer att ske i olika takt.
Organisationer är nämligen inte stora supertankers som en kapten, givet tillräckligt med tid, förmår vända. Organisationer är snarare organismer, mer eller mindre smidiga. Det som utmärker en osmidig organisation är att samarbetena mellan delarna går så trögt. En osmidig organisation lider av en bristsjukdom, brist på snabb och precis återkoppling mellan dess olika delar.
Det är därför som de små stegen, ute på golvet bland vanligt folk, är så viktiga. Ingen kapten förmår vända en oformlig koloss. Men vanligt folk kan gå samman i självstyrande lag, börja undersöka sin värdeström, se hur man kan snabba upp återkopplingen. Då väcks kolossen till liv, och alla - inklusive ledningen - får en klarare blick för vad som faktiskt behöver göras för att få till den där stressfria kreativiteten och produktiviteten som är så härlig att jobba i.
Vi avslutar alltid utbildningarna och coachningarna med att ta fram en konkret handlingsplan med saker som var och en faktiskt kan pröva. När man börjar betrakta situationen på ett strukturerat sätt, genom att använda väl beprövade metoder, så ser man faktiskt att man kan göra väldigt mycket - även inom sitt eget mandat, med start direkt eller i morgon eller i värsta fall i nästa vecka.
Efter en sådan genomgång brukar folk bli hoppfulla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar