Agil ledarfilosofi i tre punkter

Skriver ett material som berör agil ledarfilosofi och kommer på tre saker som är typiska för agilt ledarskap:

Ansvar formuleras som mål

Mål (goals/targets) är förväntade sluttillstånd, medan aktiviteter och uppgifter är steg på vägen dit.

För att värdeflödena mellan delar av en organisation ska vara smidiga krävs det att varje del gör sin bit. Att materialet i flödet har vissa egenskaper innan det kan föras vidare till nästa steg. Men för värdeflödet är det oftast inte intressant exakt hur materialet fick sina egenskaper. Bara att det har det.

Är ni ansvariga för en del av värdeflödet som innebär överlämning, så är det en viktig fråga att ta reda på vilka kraven är på materialet som ni drar till er, och vilka kraven är på materialet andra drar ifrån er. Fokus ligger först och främst på utgångsläget och måltillståndet för er del. Det utforskar ni tillsammans med dem som ni har överlämningar till och ifrån.

Sedan blir det intressant med vilka aktiviteter ni behöver utföra för att uppnå målet. I en agil organisation har ni stora friheter att experimentera er fram i utförandet. Ert ansvar är oftast inte att exakt utföra olika handlingar, utan att uppnå vissa resultat.

Ansvar tilldelas breda grupper

Att tilldela ansvar åt enskilda personer eller individuella roller skapar bräckliga organisationer. Tillhör ansvaret en enskild individ faller det när den enskilda individen fallerar. Tillhör ansvaret en individuell roll kan ett bemanningsschema se till att rollen inte fallerar, men det gör det fortfarande svårt att förbättra organisationen lokalt eller att smidigt dela på ansvaren mellan olika personer i takt med att belastningen varierar.

Det agila alternativet är att tilldela ansvar åt en grupp människor. Inte för stor grupp, för då får man ansvarsutspädning där allas ansvar blir ingens ansvar. En dryg handfull människor är lagom. Eftersom en grupp har större sammanlagd kompetens än en individ leder också det till att gruppen kan ta ett bredare ansvar än vad någon enskild skulle kunna. Det leder till plattare organisationer. Ju bredare grupp desto större ansvar, och desto bättre kvalitet på besluten.

Sedan är det smart att inom gruppen formulera både roller och bemanningsscheman som säkerställer att rollerna alltid fungerar. Det är ju ett beprövat sätt att se till att saker inte glöms bort eller att ansvar inte späs ut i en grupp. Men eftersom det är gruppen själv som äger frågan om hur de ska kunna ta ansvar, så kan gruppen ta fram ett sätt som passar, och enkelt förfina detta allt eftersom.

Grupper är fria att delegera vidare

Det ansvar man fördelar i en agil organisation är det som kallas för "accountability". Gruppen är sedan fri att delegera ansvaret ytterligare, inom sig eller åt andra, utan att kontraktet med omvärlden bryts. Men märk att det enda ansvar de kan delegera är det som på engelska kallas "responsibility". Är jag "responsible" att utföra något medan du är "accountable" och jag misslyckas, så kommer ändå omvärlden att fråga sig varför du misslyckades.

Det här ger gruppen, och flera grupper i samverkan, stora möjligheter att experimentera med arbetsformerna, utan att riskera att leveransen från systemet blir sämre. Men det är en frihet under ansvar. Det vill till att gruppen alltid har förmåga att ta sitt ansvar, att den ständigt utökar sin förmåga, och att den är i konstant dialog med sin omvärld om sina förväntningar och förmågor.

Sammanfattning

Man kan sammanfatta det ännu kortare: Bort från individuella roller, fram för ansvar åt grupper! och: Bort från arbetsbeskrivningar som del av överenskommelser med organisationens olika delar, fram för överenskomna måltillstånd! och: Gå försiktigt men hela tiden framåt!