Pyttestyrning eller coacha till självstyre?

Du är chef. Du har en gruppering under dig som vill styra mer av sin verksamhet själv. Du låter dem.

Men efter en tid märker du att grupperingen nog lider av problem. Du har inte sett riktigt det resultatet från dem du velat se, och när du betraktar hur gruppen arbetar ser du hur de är lite för splittrade. De skulle nog må bra av lite struktur. Så du överväger att genomföra följande förändringar...

STOPP!

Det spelar ingen roll om det du tänker göra är bra eller inte. Bara det att du intervenerar utan föregående varning förstör precis den förmåga till självstyre du och grupperingen försöker bygga upp.

Gruppen har bestämt sig för ett visst arbetssätt. Det är möjligt att det inte är det bästa sättet, men gruppen upplevde sig ha mandat att bestämma det när de bestämde det.

Varje plötslig inblandning i andra människors ansvarsområden gör att deras upplevelse av att ha mandat förstörs. Det spelar ingen roll om du tycker att interventionen är en engångshändelse på grund av en särskild situation, det alla andra ser är ett slumpmässigt bortryckande av befogenheten att leda och fördela sitt eget arbete.

Och när något sker slumpmässigt finns det ju inga garantier att det inte kan hända igen, eller hur? Känslan av kontrollförlust, förlorad autonomi, skakar folk inte av sig så lätt. Du har just brutit ett förtroende.

Ett bättre sätt att närma sig frågan hade varit att...

• ...möta gruppen (inte enskilda) med observationen och fråga om gruppens syn på saken.
• ...erbjuda hjälp att tillsammans med gruppen lösa de utmaningar de ser. Din intervention blir då en av många möjliga lösningar.
• Och om gruppens resultat eller arbetssätt fortfarande är oacceptabla då (men inte förr) köra över dem och bestämma en ny ram för deras arbete.

Det sistnämnda är viktigt. I en organisation som andra än gruppen äger arbetar alla med andras tillgångar. Som chef är du ansvarig för vad som händer med dessa. Gruppens självorganisation är, precis som ditt chefsjobb, ett förvaltarskap. När som helst kan både din och deras rätt att bestämma försvinna.

Men bara för att du har ansvaret, mandatet och möjligheten att intervenera efter eget godtycke är det inte en bra idé om du vill se självorganisation och bemyndigade medarbetare.

Självstyre inom en maktstruktur där chefer får lov att agera efter eget godtycke är bräckliga saker ur ett psykologiskt perspektiv. Själva möjligheten till chefens godtycke utgör ett stort hot, även om du som chef inte upplever dig som speciellt hotfull.

Om du använder dig av din rätt till vad som kan uppfattas som plötsliga godtyckliga interventioner gentemot självstyrande grupperingar så kommer det att få stora konsekvenser mycket snabbt.

Även om du gör det sällan. Även om du agerar i välvilja. Även om din intervention i grunden är bra och smart.