lördag 9 juli 2016

Dubbelt så bra

Sista grejen jag var delaktig i under Almedalsveckan var att vara inspelare/utmanare i en stor workshop om digitalisering som samlade nästan hundra deltagare. Arrangörer var Hej Digitalt! och Hyper Island, och syftet var att deltagarna skulle tänka igenom och konkretisera de viktigaste stegen man behöver ta i digitaliseringen. Ramverket att hänga upp tankarna på var en innehållsförteckning i en tänkt bok om digitalisering, med kapitelrubriker och underrubriker och workshopen (som leddes av Mikael Ahlström) hjälpte den stora gruppen att komma fram dit.

Mitt inspel hade arbetsnamnet "Hur kan vi jobba dubbelt så snabbt med digitala verktyg?" och därför utgick jag INTE från att målet är att arbeta dubbelt så snabbt, och jag bad alla att tänka att vi INTE hade tillgång till några digitala verktyg. Skälen är de gamla vanliga som ni som följer bloggen förstås har hört hundra gånger redan. Men det här var vad workshopdeltagarna fick höra:

För det första innehåller frågeställningen redan svaret ("Digitala verktyg!") utan att vi funderat färdigt på frågan. Och "dubbelt så snabbt" är lite vanskligt, tänk om resultatet av vårt arbete är dåligt? Ska vi då fördubbla hastigheten? Göra dubbelt så mycket dåligheter på samma tid?

Allt man gör har ett syfte. Förhoppningsvis är vårt syfte att skapa värde, och såvitt vi vet kan man inte skapa värde utan att en människa värderar. Det är alltid fråga om mänskliga värderingar, och då måste man veta vilka mänskliga värden man vill stötta.

Vi människor är byggda för att ta reda på detta: det kallas för att känna efter. Om vi tänker på vilka människor som blir glada över det vi gör, och hur de blir glada, så förstår vi automatiskt vad det är för värde vi egentligen skapar.

När vi förstår värdet kan vi också fundera över vägen till att möta värdet. Möter vi värden på ett snabbt och smidigt sätt? Eller finns det knöligheter på vägen, strukturella dumheter, saker vi måste fixa?

Det är så lätt att man kastar in digitala verktyg för att släta över knöligheterna istället för att ta bort dem dem, eller att man kastar in digitala verktyg för att mäta knöligheterna istället för att fixa dem. Så därför: Låt oss tänka att vi inte har några digitala verktyg! Hur måste vi fixa knöligheterna då? Tänk om vi bara har penna och papper och telefonmöten? Hur ska vi då förfina våra samverkansformer så att de blir så bra som möjligt?

Det paradoxala är att när man istället för "jobba snabbt" tänker "möt mänskliga behov", och istället för "digitala verktyg" tänker "hur samverkar vi på smidigaste sätt", då kommer man att "jobba snabbare" (möta fler behov per tidsenhet) och förstå hur man använder digitala verktyg på bästa sätt!

Fokus på värde istället för på hastighet ökar hastigheten. Fokus på det mellanmänskliga och analoga gör att vi kan använda de digitala verktygen bättre och då kommer vi att använda dem mer.

Så löd mitt inspel till workshopdeltagarna.

3 kommentarer:

  1. Det hade varit kul och hinna med och hänga även där. Nästa gång jag hänger i Almedalen måste jag nog planera lite mer...

    SvaraRadera