Här följer ytterligare ett utdrag ur boken Smidigt! - Agila metoder för en vanlig arbetsplats: stycket om "Säkerhet" från ett kapitel som räknar upp viktiga ledord. Stycket om säkerhet följer direkt på stycket om enkelhet som handlar om att förenkla och ta bort onödigheter.
Principen om enkelhet är förrädisk. En alldeles för ytlig syn på vad som är värdeskapande skapar ibland en destruktiv "spill"-jakt där värdefulla arbetsmoment (som t ex små pauser) tas bort eftersom värdena av dem är osynliga. Det är då som *"lean"* övergår i *"mean"*.
Det är t ex sant att onödig väntan är ett spill, och att det ökar omloppstiden för ett ärende genom hela värdeflödet. Ökade omloppstider tillsammans med kravet att ha mycket på agendan skapar många påbörjade ärenden, vilket driver upp komplexiteten i arbete vilket ökar risken för fel vilket också är en stor spillkälla.
Den ytliga betraktaren ser bara de långa omloppstiderna och drar slutsatsen att det jobbas för dåligt. Den ytliga betraktaren säger: "Öka takten!" Därmed förvärras problemen. Systemsyn lär oss att omloppstiderna beror på orsaker. Ska omloppstiden ner måste orsakerna åtgärdas. En orsak är kravet att ha många saker på agendan samtidigt. För många ärenden påbörjas, och alldeles för få avslutas. Människorna har blivit *överlastade*, den spillkälla som på japanska kallas *"muri"*. Fel uppstår. Folk mår inte bra. Vi får ett osäkert och bräckligt värdeflöde.
Säkerhet handlar om att ha god kvalitet på sina procedurer. Ett sk kanbansystem kan se till att inget steg i flödet blir överlastat. Tydliga regler för hur man arbetar inom ett steg och vad som krävs av det man lämnar ifrån sig minskar felen. Välkända larmvillkor gör att alla vet när processen måste nödstoppas (*"andon"*, *"jidoka"*), vilket ökar allas trygghet och minskar behovet av övervakning. Allt detta bidrar till att hålla ner omloppstiderna och minska spillet, vilket driver upp produktiviteten.
Det finns alltså ingen motsättning mellan hög produktivitet och kvalitet och säkerhet. Det vi lärt oss genom de smidiga teknikerna är att varje produktivitetsvinst som uppkommer genom att man försöker hetsa och fuska med kvalitets- och säkerhetsprocedurer är kortsiktig, och i förlängningen ofta resulterar i haverier. I kunskapsarbete finns många starka indikatorer på en osäkerhet i processerna: en känsla av otillräcklighet, plötsligt påkommen övertid, stress, många samtidiga ärenden och svällande inkorgar. Det är viktiga larmsignaler som man måste ta på allvar. I Scrum pratar man om "uthållig fart": hur blir det om vi fortsätter på det här sättet? Håller det? Håller vi?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar